Diamondland ligger strax bortom rimliga beslut. Här har ordet ”kul” ännu inte förbjudits. Här får konst fortfarande vara sexig, opålitlig. Här rör sig människor med falska namn och dunkla lojaliteter.

En bartender i cowboyhatt med okänt förflutet serverar hemmatillverkade drinkar. En crooner sjunger sina million dollar hits för en publik som inte hör. En heltidsälskare hamnar plötsligt i trubbel. Chemtrailsen drar sina linjer över himlen som en dålig idé man inte längre kan backa ur. Någon ljuger. Någon lyssnar. Alla väntar.

Diamondland är en fantasivärld. Här är sex, konspirationer och paranoia inte inslag, utan infrastruktur. Welcome to Diamondland är i grunden filmisk. En Once Upon a Time in Hollywood utan budget, eller ett sent, bortglömt framträdande på Roadhouse där något känns fel redan innan första tonen.